Uppdatering

Okej, läget är så här. Vi har gratis internet på stranden nu (i Loutraki, Grekland) men det var ett tag sen vi hade internetuppkoppling. Sist var det på hotellet i Rom men då var det bara den första halvtimmen som var gratis sen fick man betala. Därför har jag inte hunnit blogga i takt med att vi har åkt till nya ställen. Det har dessutom gått väldigt fort så det hjälpte inte.

Så nu får ni en uppdatering. Vi lämnade Paris natten till måndagen och åkte till Nice. Vi sov hyfsat, en tant pratade oavbrutet på franska genom hela natten. Ganska imponerande att hålla uppe ett samtal så länge om man tänker efter, speciellt eftersom tanten hon pratade med slutade svara och somnade efter ett tag. Väl i Nice bytte vi tåg till Ventimiglia som ligger i Italien, precis vid gränsen mot Frankrike. Där valde vi att strunta i våra tidigare planer på att åka till Milano för att därifrån åka till Venedig. Största anledningen var att Venedig ligger ända borta på Italiens östkust (vi var på västkusten) och att det skulle ta alldeles för lång tid att åka slalom ner för Italien. Dessutom är ju Venedig främst för par så det är något Marie får uppleva med Ludvig någon gång istället.

Istället för att ta tåget mot Milano åkte vi då mot Genova med den nya planen att därifrån åka direkt till Pisa. Det gick inte riktigt enligt de planerna. Vi vet nu att Genova har minst tio olika tågstationer varav fyra vi har haft "nöjet" att besöka. Eftersom vi inte visste det då gick vi av så fort vi såg en skylt som det stod Genova på. Vi hamnade då någonstans i Genovas förorter då vi möts av några tonårskillar som klart och tydligt säger 'puttana' när vi går förbi. Tack vare eller kanske på grund av mina bristande kunskaper i spanska förstod jag att det betydde 'hora'. Trevligt.

Efter många turer mellan Genovas stationer kom vi till slut till Genova Piazza Principe som är en av Genovas huvudstationer. Där fanns det massvis av hotell och restauranger så vi (eftersom vi för länge sen hade gett upp hoppet om att komma därifrån samma dag) checkade in på första bästa hotell, duschade, gick ut och åt varsin pizza på närmaste restaurang och gick tillbaka till hotellet och somnade så fort huvudet nuddade kudden.

Sen dess har vi varit i Rom (vi åkte rakt förbi Pisa) och Brindisi och nu har vi kommit till Grekland. Det kanske är överflödigt att skriva att jag och Marie fick ett ganska dåligt intryck av Italien, från de Italienska tonårspojkarna som kallar oss för horor till hotell- och restaurangpersonal som tycks se oss som vandrande plånblöcker. Därför tog vår resa genom Italien betydligt kortare tid än planerat. Vi stannade i Rom en natt och har fyllt kameran med bilder på Colosseum och lite annat (bilder kommer i nästa inlägg) sen åkte vi direkt till Brindisi och tog färjan över till Patras, Grekland. Sen bussen över till Loutraki där vi är nu. Här träffades mina föräldrar och av en händelse hamnade vi också på samma hotell som mamma bodde på då. Nu ligger jag på stranden och bloggar eftersom det finns gratis Wi-Fi här, snart tänkte jag ta mig ett dopp så det här får räcka för den här gången.


Min blogg-utsikt.

Paris i bilder 3

Ja, det blev många bilder i Paris. Men det var välbefogat eftersom det är en så vacker stad. Nu har vi i alla fall kommit till de sista som togs vår sista dag i Paris. Dagen innan hade vi bokat biljetter på ett nattåg mot Nice, eftersom vi hade planerat att åka någon gång under dagen fick vi då en hel dag extra. Första delen av den tillbringades med att ta en liten extratur i området kring vårt hotell med den snälla amerikanen Stephen och andra delen med att vila våra stackars fötter efter den långa promenaden dagen innan.


Marie på vårt hotellrum


Jag på vårt hotellrum

 
Notre Dame


Taket inuti Notre Dame












Marie är lika söt som vanligt...


Nästan lika söta som de här.


Marie och Stephen i trädgården bakom Notre Dame.


Sen vandrade vi rakt in i någon slags basketfestival. Det kändes som om vi var tillbaka på Fryshuset.


Den här coolingen får avsluta detta blogginlägg.



Paris i bilder 2

Efter vår middag gav vi oss iväg till Eiffeltornet för att få se det i nattbelysningen. Vi hade då sällskap av en väldigt snäll amerikan vid namn Stephen som bodde på samma hotell som oss. Vi hade bara tänkt titta på tornet den här gången men Stephen var så snäll att han betalade för en andra tur halvvägs upp i tornet åt oss fattiga ungdomar. Det tog emot lite att låta honom betala men vi hade inte haft råd annars och det var definitivt värt det. Tack Stephen!


Eiffeltornet glöder!


Paris by night




Den första bilden på oss två tillsammans sen Stockholm C eftersom Marie är löjligt paranoid när det kommer till hennes kamera och inte låter vem som helst hålla i den. Ännu en gång var det tur att Stephen var med.



Paris i bilder 1

Eftersom vi är fattiga ungdomar bestämde vi oss för att utforska Paris till fots istället för med buss eller tunnelbana. Det blev en riktigt lång promenad men det var definitivt värt det.


Vy från Eiffeltornet.






Ser ni hjärtat?




Överallt såldes det Eiffeltorn i miniatyr. Marie köpte två, ett rosa och ett lila. Jag hoppade det.



Marie köpte också en klocka för fem euro. Sen försökte samma försäljare sälja mig en också fastän jag upprepade gånger förklarade för honom att jag inte ville ha en.



Triumfbågen. Den står mitt i en rondell och som ni ser så är trafiken runt den ganska galen. Vi ville inte riskera livet för att se bågen på närmre håll så vi struntade i det. Tydligen fanns det en väg under gatan men den såg vi inte när vi var där, vi letade inte heller särskilt noga.



Nämen titta vad vi hitta!


Efter en lång och varm dag laddar Marie batterierna med en cola..


Andra gör det med en tupplur.


Någon som vill försöka sig på att gissa vad det här föreställer?



Snart framme...


"Dit ska vi!"


"Men först vilar vi lite i gräset."


Louvren


Det här var tydligen också en bra plats för en tupplur.




Seine


Vår middag.


Marie visar stolt upp sin nya basker. Köpt i Paris.


Från Dansk Mark till Franskt Rike


Köpenhamns centralstation



Något vi lärde oss under den korta tiden vi tillbringade i Köpenhamn
var att den inte bara är Danmarks huvudstad, nej den är även
cykelhuvudstaden nummer ett.



cyklar...


cyklar..


fler cyklar..


och ännu fler cyklar. Uppsala, släng dig i väggen.


Här är någon random snubbe från Kamerun som vi träffade inne på 7-eleven...
Varför han viftar en dricka i mitt ansikte? Bra fråga.



Inne på centralstation i Köpenhamn.




Marie fotade mig samtidigt som jag fotade henne.. en klassiker.




"hmm.. var är vi?"


"Här är vi!"


Vi hade sittplats på nattåget mot Köln och efter att förgäves ha försökt
somna i en full och varm kupé på stenhårda stolar bestämde vi oss för
att sova på golvet i lastutrymmet. Där fanns det också ännu fler cyklar!
Vi sov inte sådär jättebra på det kalla hårda golvet men en eller två
hela timmar lär det ha blivit i alla fall.



Att vara vaken klockan fem på morgonen efter max två timmars sömn
gör Marie till en trött flicka. Cykeln verkade däremot vara pigg och glad.



Från Köln till Paris satt vi på det här tåget som uppenbarligen har
designats av någon med ytterst tveksam smak. Den här personen
verkar ha tyckt att skrikigt rött och chockrosa är så fina färger
att det helt enkelt inte gick att välja mellan de båda.

Burger King (skrivet igår ca 21:00)

Nu har vi både varit i Köpenhamn och lämnat det bakom oss. Eftersom vi "sover" på tåget inatt tyckte vi att vi hade råd att lyxa till det lite. Så vi åt på Burger King. Fancy, right? Inte riktigt, jag vet men det är ungefär det vår budget tillåter.


I kassan på Burger King började jag med att fråga kassören om han förstod svenska, han svarade ja... men egentligen borde han sagt nej. Jag beställde en veggie-burger meny, han frågade om jag bara ville ha burgaren eller hela menyn, jag svarade menyn, han skrev bara in burgaren.  Jag såg att priset var för lågt för att vara hela menyn så jag förklarade ännu en gång att jag ville ha menyn. Då förstod han och frågade mig vad jag ville ha för dricka. Jag sa vatten, (jag tror) han sa något i stil med sodavatten eller vanligt varpå jag svarade sodavatten. När jag kom fram till bordet upptäckte jag förstås att jag hade fått vanligt flaskvatten utan kolsyra.


En till sak om detta Burger King. På i stort sett alla snabbmatsrestauranger serveras det pommes frites. Till dessa pommes frites brukar man väl förvänta sig att man ska få ketchup? Inte här inte. På Burger King mitt inne i centrala köpenhamn var man tvungen att gå fram till kassan och köpa ketchup. Ketchup kostade extra! Hur sjukt är inte det? Visserligen kostade varje påse bara 50 danska öre men ändå. Det gäller själva principen, man tar inte betalt extra för ketchup på en snabbmatsrestaurang.


Trots snålheten när det kom till ketchupen fick man gå på toaletten helt gratis... Kanske lider Danmark av någon akut ketchup-brist?


vår middag ur Maries synvinkel.


Genesis (bilder)


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0